Tacktal vid Socialdemokratiska Studentföbundets kongress

Med kunskap följer ansvar.

Vi är studenter och som sådana så är vårt arbete att bilda oss och tillägna oss kunskap. Ergo, har vi ett stort ansvar, kanske det största.

Det är det här ansvaret som vi tar genom att organisera studenterna på våra lärosäten. All politics is local brukar det ju heta. När man sitter på en kongress är det lätt att tro att det är den här typen av centrala evenemang som är det viktigaste och som ska stå i centrum. Det är ett missförstånd. I själva verket är det mellan kongresserna fokus ska ligga, det är när vi pratar politik i pausen mellan föreläsningarna eller när vi ordnar våra diskussionskvällar och skriver våra debattinlägg som vi handlar politiskt för att förändra människors inställning och attityder. Det är då vi försöker väcka människors bästa stämningars längtan.

Igår berättade vår partiordförande Mona Sahlin om hur hon kom in i partiet. Som vanligt sa hon att hon snarare gick med i Palme än Socialdemokraterna.
För mig gäller det motsatta. Jag gick med i arbetarrörelsen snarare än Göran Persson. Partiledningar kan komma och gå men det viktigaste för mig, det som alltid består är det historiska narrativet.

Som student på handelshögskolan så råder det inget underskott på klasskamrater aktiva i något parti högerut på den politiska skalan. Det finns moderater såväl av den nyare ljusblå som den gamla mörkblå sorten. Min kompis Pär måste nog beskrivas som den senare även om jag ibland tror att det är mer av ett koncept än en åsikt. Pär har Carl Bildts autograf på väggen över sängen bredvid kungaporträttet och sitter i styrelsen för Moderata ungdomsförbundet i Stockholm. Jag tycker väldigt mycket om Pär men en sak kan jag bara inte förstå. Och det är hur jag skulle känna om jag likt Pär var med i det parti som historiskt så ofta haft fel.

Moderaterna har ju i princip alltid tagit ställning mot de reformer som gör Sverige till det föregångsland som de nu använder som slagträ i valkampanjen.

ATP, Semesterlagen, Åtta timmars arbetsdag, allmän sjukförsäkring, fria skolmåltider, fri abort, avskaffandet av sambeskattningen. Till och med kvinnors rösträtt, för att inte tala om den allmänna rösträtten, vände sig högerpartiet emot när vi ville agera i frågorna.

Hur man än känner för socialdemokratin under perioder så känns det alltid så otroligt bra att vara aktiv i den rörelse som i princip alltid har haft rätt i de stora frågorna. Den rörelse som gick i spetsen för allt det som jag nämnde. Det är det här ideologiska och praktiska arvet som för alltid binder mig till socialdemokratin och arbetarrörelsen.

På Järntorget i Göteborg finns en staty med en inskription.

Det de vann ärvde vi. Arvet förpliktigar.

Socialdemokratins historiska landvinningar är ett arv som vi måste förvalta men också ta vidare, bygga på och utveckla.

Tack för att jag under det gångna året har fått ert för att hjälpa till att göra detta.

Tack!